- Joined
- Jun 24, 2021
- Messages
- 1,643
- Solutions
- 2
- Reaction score
- 1,751
- Points
- 113
- Deals
- 666
Fencyklidin (PCP) och metoxetamin
Fencyklidin (PCP) är en syntetisk förening som faller under klassen dissociativa läkemedel och som ursprungligen utvecklades på 1950-talet som ett intravenöst anestesimedel. Den medicinska användningen upphörde dock på grund av de allvarliga biverkningar som den orsakade, bland annat delirium och hallucinationer. Trots att PCP inte längre användes i medicinskt syfte fick det en plats i rekreationsbruk på grund av sina psykoaktiva effekter.
PCP binder till NMDA-receptorn utan att aktivera den, vilket hindrar glutamat från att binda till dess plats. Denna blockering hämmar glutamats excitatoriska verkan, vilket leder till en minskning av nervcellernas aktivitet. Eftersom dessa receptorer är involverade i sensorisk perception, känslor, smärtigenkänning och bearbetning av minnen, leder deras hämning av PCP till betydande förändringar i dessa processer.
Även om NMDA-receptorantagonism är den primära mekanism genom vilken PCP utövar sina effekter, interagerar det också med andra neurotransmittorsystem, vilket bidrar till dess komplexa farmakologiska profil:
- PCP ökar dopaminerg neurotransmission genom att hämma återupptaget av dopamin, vilket leder till en ökning av dopaminnivåerna inom vissa hjärnregioner. Denna verkan är förknippad med PCP:s eufori och beroendeframkallande potential.
- Det modulerar det serotonerga systemet, vilket påverkar humör, perception och olika kognitiva funktioner.
- PCP har visat sig interagera med sigma-opioidreceptorer, vilket kan bidra till dess analgetiska (smärtlindrande) effekter, liksom dess hallucinogena egenskaper.
Methoxetamine (MXE) är ett syntetiskt dissociativt ämne som är kemiskt besläktat med PCP och ketamin. Det dök upp på marknaden för rekreationsdroger på 2010-talet och har använts för sina unika psykoaktiva egenskaper. Liksom PCP och ketamin verkar MXE främst genom antagonism av NMDA (N-metyl-D-aspartat) -receptorn, men det interagerar också med andra neurotransmittorsystem.
Förutom sin NMDA-receptorantagonism har MXE rapporterats hämma återupptaget av serotonin, en neurotransmittor som är involverad i reglering av humör, aptit och sömn, bland andra funktioner. Denna åtgärd kan potentiellt bidra till humörhöjande effekter som rapporterats av vissa användare av MXE.
Kombinationen av PCP och MXE kan förstärka både de önskade och de negativa effekterna på grund av deras liknande farmakologiska profiler. Den samtidiga blockaden av NMDA-receptorer kan intensifiera de dissociativa effekterna, vilket potentiellt kan leda till en mer djupgående förändring av perception och medvetande. Denna kombination ökar dock också risken för negativa resultat:
- Förbättrad kognitiv och motorisk nedsättning: Båda substanserna kan försämra omdömet, den motoriska koordinationen och förmågan att bearbeta information, vilket ökar risken för olyckor och skador.
- Ökad psykologisk risk: Kombinationen kan leda till allvarlig desorientering, förvirring och en högre risk för att uppleva skrämmande hallucinationer eller psykotiska episoder.
- Fysiologiska risker: Det finns en ökad risk för högt blodtryck, takykardi och andra kardiovaskulära problem. Dessutom kan potentialen för neurotoxiska effekter öka när dessa substanser kombineras.
Sammantaget rekommenderar vi att du undviker denna kombination under alla förhållanden.
Last edited by a moderator: